Äldreomsorgen i förändring - utmaningar och utveckling
I Umeå blir vi fler – och vi lever längre. Vi har dessutom en stark arbetsmarknad, där nästan alla har jobb. Det är något att vara riktigt stolt över.
Samtidigt blir det också allt svårare att hitta personal med erfarenhet och utbildning. Det här är en stor utmaning för äldreomsorgen. Just nu, är det bara var fjärde ny medarbetare som blir fast anställd som har formell undersköterskekompetens.
När äldre väl har behov av äldreomsorg, är vårdbehoven dessutom mer komplexa än tidigare. Det är en ny verklighet som berör oss alla – på olika sätt, förr eller senare. När vi förstår förutsättningarna kan vi jobba tillsammans för ett Umeå som växer – och åldras – tryggt och säkert.
Tillsammans för ett bättre liv- livet ut
Samarbete är avgörande
För att klara framtidens behov krävs utveckling på flera områden och samarbete mellan många aktörer. Vi arbetar bland annat med att:
- använda kompetensen på rätt sätt och förbättra arbetsmiljön
- arbeta förebyggande så att fler äldre kan leva ett gott och självsständigt liv längre
- ta tillvara möjligheterna med ny teknik och digitala hjälpmedel som frigör tid för omsorg nära den äldre
- vara en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor och hållbar arbetsmiljö
- utveckla ett nära ledarskap och stärka medarbetarskapet
Äldreomsorgen samarbetar med andra kommunala nämnder, Region Västerbotten, Umeå universitet, civilsamhället, föreningslivet och andra kommuner. Tillsammans söker vi hållbara och innovativa lösningar som gör skillnad för umeborna – både nu och i framtiden.
Fakta om äldreomsorgen
- Idag är cirka 24 000 Umeåbor över 65 år. Av dem beräknas cirka 3 000 personer ha behov av äldreomsorg, varav ungefär 950 behöver heldygnsvård och omkring 2 100 hemtjänst.
- Behovet av utbildade sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal ökar – och det är en utmaning att rekrytera och behålla rätt kompetens. Varje år rekryteras cirka x vikarier och tillvidareanställda.
- Äldreomsorgen är en av kommunens största verksamheter med cirka 2 200 tillsvidareanställda, 1 000 vikarier och årsbudget (2025) på 1,4 miljarder kronor. Tillsammans för ett bättre liv - livet ut är äldreomsorgens vision. Det övergripoande målet är att ge trygghet och stöd i vardagen och att främja självständighet.
Läs mer om vilka lagar som styr äldreomsorgens arbete samt hur det fungerar vid vårdskador och missförhållanden:
Socialtjänstlagen, SoL, är den rättsliga grunden för kommunens äldreomsorg. Enligt SoL ska socialtjänstens omsorg ha fokus på att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (nationell värdegrund). Även skyldigheten att rapportera missföhållanden och risker för missförhållanden och skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden till IVO enligt lex Sarah finns reglerad i SoL.
Socialtjänstlagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (riskdagen.se)
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, anger vad hälso- och sjukvård är. Av HSL framgår att kommunerna ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges på särskilda boenden för äldre personer upp till sjuksköterskenivå. Kommun och region har också kommit överens om att kommunen ska ge hälso- och sjukvård i den enskildes hem, så kallad hemsjukvård, upp till sjuksköterskenivå.
Hälso- och sjukvårdslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (riksdagen.se)
Patientsäkerhetslagen, PSL, syftar till att främja en hög patientsäkerhet för att undvika vårdskador och arbetet ska präglas av ett förebyggande och personcentrerat förhållningssätt. En grundsten i ett personcentrerat förhållningssätt är att den äldre och dess anhörigas kompetens efterfrågas och tas tillvara och att de ges möjlighet att aktivt delta i utformningen av vården.
Patientsäkerhetslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (riksdagen.se)
Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen innehåller även bestämmelser om tystnadsplikt för de som arbetar inom socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsverksamhet vid kommun och region och om förbud att lämna ut allmänna handlingar från sådana verksamheter. Som huvudregel gäller sekretess inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, så kallad omvänd sekretess. En uppgift eller handling är bara offentlig om det står klart att den kan lämnas ut utan risk för skada för den enskilde eller närstående. Lagen innehåller också bestämmelser om när sekretessen i särskilda fall får brytas, och vissa fall när detta inte är tillåtet, så kallad absolut sekretess.
Offentlighets- och sekretesslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (riksdagen.se)
Vad är en vårdskada?
En vårdskada är en skada som inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts.
Skadan kan ha uppstått vid en undersökning, i samband med vård eller under en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk.
Vad är en allvarlig vårdskada?
En vårdskada som inte försvinner och som påverkar dig för resten av livet räknas som en allvarlig vårdskada. En vårdskada som har gjort att du har fått mycket större behov av vård räknas också som allvarlig. Detsamma gäller om händelsen bidrar till att en patient avlider.
Här är några exempel på sådant som kan leda till en allvarlig vårdskada:
- Din undersökning, vård eller behandling har inte blivit av eller har blivit fördröjd.
- Din undersökning, vård eller behandling har genomförts på ett felaktigt sätt.
- Du har fått felaktig eller otillräcklig information.
- Ditt läkemedel har blivit förväxlat, felaktigt förskrivet, doserat på fel sätt eller utlämnat på fel sätt.
Vårdskador och risker för vårdskador ska utredas
Vårdgivaren ska göra en egen utredning vid alla typer av vårdskador. Det ska också göras en utredning om det har funnits en risk att en händelse skulle kunna leda till en vårdskada.
I utredningen ska det bland annat framgå vad verksamheten planerar att göra eller redan har gjort för att något liknande inte ska hända igen.
Hur stor och omfattande utredningen ska vara beror på vad som har hänt och hur allvarlig händelsen var.
Allvarliga vårdskador ska anmälas enligt lex Maria
Vid allvarliga vårdskador eller när det har funnits en risk för en allvarlig vårdskada ska utredningen vara mer omfattande. Då måste också vårdgivaren anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. En sådan anmälan kallas för en lex Maria-anmälan. Den utredning som har gjorts ska skickas till Ivo tillsammans med anmälan.
Ivo granskar om vårdgivaren har utrett händelsen tillräckligt mycket och har gjort det som behövs för att säkerheten för patienterna ska vara hög.
Vårdgivaren behöver inte göra någon anmälan till Ivo om vårdskadan inte är allvarlig. Då räcker det med den utredning som vårdgivaren själv gör.
Ansvarsfördelning
Enligt patientsäkerhetslagen ska hälso- och sjukvårdspersonal rapportera risker och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) alternativt medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR).
När MAS eller MAR får kännedom om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada görs en utredning.
MAS/MAR gör bedömning om händelsen medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada och om anmälan till IVO ska göras. Eventuell anmälan av allvarlig vårdskada till IVO ska göras snarast efter det att händelsen inträffat.
Mer information
Inspektionen för vård och omsorg, IVO Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Lex Sarah innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Det gäller bland annat inom äldreomsorgen. Även risk för missförhållanden måste rapporteras.
Vad är missförhållanden?
Missförhållande avser såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller annat skäl har underlåtit att utföra. Handlingen ska innebära eller eller har inneburit ett hot mot, eller har medfört konsekvenser för, den enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
Exempel på missförhållanden
- Fysiskt våld eller övergrepp
- Sexuellt övergrepp
- Psykiskt övergrepp eller kränkning
- Ekonomiskt övergrepp
- Beviljad insats inte utförd
- Brister i rättssäkerhet
- Brister i dokumentation
- Överskriden handläggningstid
- Brister i uppföljning
- Insats mot enskilds vilja, inlåsning, tvångsåtgärder
- Brister i bemötande
- Brott mot sekretesslagen
- Brister i samarbete/samverkan
- Dödsfall som kan ha samband med brister i insats och/eller ej utförd insats
Personalen måste rapportera
Anställda (ej hälso-och sjukvårdspersonal) inom äldreomsorgen ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet och att den enskilde skyddas från missförhållanden. Det innebär att du är skyldig att berätta om missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden, att rapportera enligt lex Sarah. Lagreglerna finns införda i 27 kap 2-6 § SoL samt i 23e § och 24 a-f § LSS, samt för enskild verksamhet 17 kap 10 § SoL.
Ansvarsfördelning vid rapporterat missförhållande
Enhetschefs ansvar:
- åtgärda missförhållandet utan dröjsmål
- dokumentera vad som hänt
- genomföra en händelseanalys med åtgärder
- ta ställning till om den enskilde och/eller företrädare ska informeras
- informera verksamhetschef och berörd personal
- informera om ”Rutin för rapportering av missförhållanden enligt lex Sarah” för alla rapporteringsskyldiga vid introduktion
- aktualisera rutinen vid arbetsplatsträffar minst två gånger per år.
Socialt ansvarig samordnare, SAS, ansvar:
- utreda
- bedöma om det är ett allvarligt missförhållande
- vid allvarligt missförhållande anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
- delge resultat av utredningen till verksamheten.
Mer information
Socialtjänstlagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Socialstyrelsens föreskrift om lex Sarah Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.