Minskat behov av förskoleplatser i Umeå kommun

Förskolans budget baseras på antalet barn. Färre barn ger alltså en lägre summa pengar till förskolan vilket får till följd att personalen behöver minskas. För- och grundskolenämnden och tillhörande förvaltning har också ett ansvar enligt kommunallagen att ansvara för tilldelad budget hålls, så att inte ekonomiskt underskott uppstår.

Barngruppernas storlek och sammansättning samt personal i barngruppen är två av de faktorer rektor beaktar vid fördelningen av resurser. Som riktmärke för antal barn i en barngrupp rekommenderar Skolverket att barn i åldern 1–3 år är i en barngrupp med 6–12 barn, och att barn i åldern 4–5 år är i en barngrupp med 9–15 barn. Riktmärket ska tolkas som något att förhålla sig till och är inte något statiskt eller juridiskt bindande jämförelsetal.

Den genomsnittliga barngruppsstorleken har inte ökat. Snittet 2024 var 15,9 barn per avdelning, snittet för 2025 redovisas till våren (2020 var motsvarande siffra 16,9 barn per avdelning, källa: www.kolada.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Rektor beslutar om hur verksamheten ska organiseras och kan välja att till exempel ha barngrupper 1-5 år eller 1-3 år och 3-5 år. I det senare fallet väljer man att ha färre barn i den yngre gruppen och fler barn i den äldre.

Ett exempel: En förskola som har organiserat avdelningarna med blandade åldrar, 1-5 år har 16 barn i barngrupperna. En förskola som har organiserat avdelningarna åldersindelat med barn 1-3 år och 3-5 år kanske valt att ha 14 barn i den yngre gruppen och 18 barn i den äldre. Snittet blir det samma 16 barn per grupp.

Varje förskolas budget baseras på antalet barn och det påverkar vilken bemanning förskolan kan ha. Utifrån Skolverkets rekommendationer om barngruppernas storlek blir bemanningen för låg utifrån den budget som förskolorna tilldelas för att täcka barnens schematider. Förskolan strävar att barnen så långt som möjligt ska befinna sig i samma barngrupp och med samma personal under dagen. Utifrån personalens arbetstid och förskolans öppettider krävs en viss storlek på barngruppen för att det ska vara genomförbart.

En mer rättvisande siffra att jämföra med är antalet barn per personal. Den siffran är i Umeå kommun 5 barn per personal. Siffran är genomsnittlig och innebär att det under dagen kan vara både fler och färre barn per personal, utifrån att barnen också har olika vistelsetider varje dag.

Det är tre faktorer som är avgörande för barnens förskoleplacering:

1. Enligt 8 kap, 14 § skollagen är det vårdnadshavare som anmäler önskemål om förskola för sitt barn.
2. Rektor beslutar hur verksamheten ska organiseras utifrån lokalernas beskaffenhet, personalens kompetens och barnens behov. Vilket betyder att förskolor kan organisera på olika sätt, till exempel 1-5 årsgrupper eller åldersnära grupper som 1-3 årsgrupper och 3-5 årsgrupper.
3. Antal lediga platser på mottagande förskola.

Vårdnadshavare anmäler önskemål om ny plats och vilken förskola man önskar placering på. Personal som är anställda i Umeå kommun är dock inte knutna till en enskild arbetsplats, utan ingår i den gemensamma personalplaneringen som genomförs under verksamhetsåret. Behovet av personal på aktuell förskola är det som styr personalen placering.

Att bygga en ny förskola är en lång process som sträcker sig över flera år. Utifrån befolkningsprognoser bedöms framtida behov, och dessa förs in i kommunens långsiktiga lokalförsörjningsplan. För att medel ska kunna frigöras behöver byggprojektet därefter ingå i den investeringsplan som kommunfullmäktige årligen beslutar om.

När beslut om investering finns kan planering påbörjas gällande utformning av ytor, tekniska krav och verksamhetens behov. Det leder vidare till projektering och upphandling av de entreprenörer som ska genomföra byggnationen. Därefter kan själva byggnationen starta. Byggtiden varierar mellan olika projekt men uppgår vanligtvis till mellan 1-2 år.

Att nya förskolor inte fylls helt vid uppstart är inte konstigt, särskilt inte om det är i nya områden eller när områden byggs ut. När det varit brist på platser i ett område går barnen i regel i förskolor i närområdet och då kanske vårdnadshavarna väljer att stanna kvar om deras barn bara har något år kvar av sin förskoletid.

Om befolkningsprognosen förändras kraftigt påverkar det också beläggningen, det kan uppstå både en oväntad brist och ett överskott på platser.

Eftersom tillfälliga paviljonger både innebär en hög kostnad och ofta medför andra praktiska utmaningar eftersträvas i första hand mer långsiktigt hållbara lösningar. I vissa perioder kan paviljonger behövas för att tillfälligt skapa fler förskoleplatser inom ett visst område. Lösningen används dock sällan eftersom paviljonger ofta inte fullt ut erbjuder den inomhusmiljö och funktion som en förskola behöver.

Paviljonger måste uppfylla samma tekniska funktionskrav som permanenta byggnader och kräver tidsbegränsat bygglov. Att placera en paviljong på en befintlig förskolegård kan vara svårt, eftersom det minskar lekyta och kan påverka exempelvis lämning och hämtning, parkering eller snöröjning.

Om en paviljong placeras på en annan tomt behöver den också ha en tillräckligt stor gård och kunna lösa tillagning eller mottagning av måltider på ett bra sätt.

Det finns inte någon fastslagen tid för detta. Det som begränsar är till exempel tillfälliga bygglov som inte kan förlängas. I en period där behovet av förskoleplatser varit väldigt stort har även lokaler som inte är planerade för förskoleverksamhet använts som tillfälliga lokaler. När det då blir ett överskott på platser avvecklas dessa lokaler.

Det har skett för att lösa tillfälliga behov. Utifrån ett beslutat funktionsprogram för förskola finns en standard som vi strävar efter att ha på våra förskolelokaler. Vid ett överskott på platser avvecklar vi de lokaler som inte följer den standarden fullt ut.

För- och grundskolenämnden ansvarar för utbildning och personalen i förskoleverksamheten, tekniska nämnden ansvarar för våra lokaler. I samarbete ser vi över behovet av lokaler, behöver vi fler eller färre? När behovet av lokaler minskar används inte längre vissa lokaler och när behov uppstår meddelas behovet till tekniska nämnden.

Att behålla lokaler som vi inte använder medför onödiga kostnader och kommunen ska hushålla med sina resurser.

Kommunen har ansvar för alla barn som är folkbokförda i kommunen. När barnantalet minskar, minskar den totala ekonomiska tilldelningen till förskolan eftersom varje barn genererar en viss summa pengar. Förskolans budget är direkt kopplad till antalet placerade barn.

Att bibehålla alla förskolor öppna med färre barn skulle leda till tomma platser och ekonomiskt underskott, vilket i förlängningen skulle resultera i en lägre budget för alla förskolor. Detta skulle i sin tur påverka möjligheten att säkerställa likvärdighet, kvalitet och långsiktig hållbarhet – faktorer som gemensamt utgör grunden för barnets bästa på en övergripande kommunal nivå.

Kommunen måste hantera sina resurser ansvarsfullt och i det ingår att hålla budget utifrån de ekonomiska ramar som fastställs av kommunfullmäktige.

Då det krävs en övergripande bild, sett till kommunen som helhet, är det inte rimligt att vårdnadshavare kan vara delaktiga. Att vårdnadshavare inte vill stänga den förskola där de har sina barn placerade är fullt förståeligt. Däremot får vårdnadshavare vara delaktig i planeringen för en trygg övergång till en ny förskola, i de fall det är aktuellt.

Beslut om förskolestruktur för hållbar tillgång på förskoleplatser togs av för- och grundskolenämnden den 24 oktober 2024. Där anges förskolor som kan komma i fråga när det gäller avveckling. Det är förskolor med tillfälliga bygglov, paviljongslösningar eller externa förhyrningar. Beslutet är alltså fattat av ansvarig nämnd och verkställs av för- och grundskoleförvaltningens tjänstepersoner, i enlighet med reglemente och grunduppdrag som Kommunfullmäktige delegerat till för- och grundskolenämnden med tillhörande förvaltning.

Minskningen i förskolan handlar inte om en neddragning utan en anpassning på grund av minskat barnantal. Detta är en demografisk utmaning som påverkar landets alla kommuner i denna aspekt.

Budget fastställs av kommunfullmäktige som fördelar pengar mellan kommunens olika nämnder (ansvarsområden). Därefter ansvarar respektive nämnd (för- och grundskolenämnden) för fördelning inom ansvarsområdet.

Budget baseras på antal barn där varje barn genererar en summa, den summan har inte minskat, men färre barn ger en lägre summa totalt.

Förskoleplatser på landsbygden är högt prioriterad utifrån förskolestruktur och nämndens beslut om en hållbar tillgång till förskoleplatser. I alla dessa områden pågår planering eller utredning av utbyggnad av platser.