Konsumtionen och klimatet

Vad vi äter, shoppar, hur vi bor, semestrar och förflyttar oss har stor påverkan på utsläppen av växthusgaser, även om utsläppen inte alltid sker i vår närhet. Kimatavtrycket från konsumtionen i Umeå är omkring 9 ton per person och år. Målet för Umeå är att utsläppen ska ner till 2 ton år 2040 och 1 ton 2050.

För att kunna begränsa uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet bör utsläppen i genomsnitt vara högst 1 ton per person och år till 2050.

Vad är konsumtionsbaserade utsläpp?

När konsumtionsbaserade utsläpp beräknas inkluderar man alla utsläpp som sker i alla led innan en vara eller tjänst konsumeras, oavsett var utsläppen sker. Drygt 60 procent av utsläppen från det vi konsumerar sker någonstans utanför Sveriges gränser och kommer därför aldrig med i Sveriges siffror över utsläppen inom Sverige.

Sedan 2008 beräknar Sverige även konsumtionsbaserade utsläpp, men bara på nationell nivå. Utsläppen brukar delas upp i offentlig konsumtion, investeringar och hushållens konsumtion.

Om konsumtionsbaserade utsläpp på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Klimatavtrycket där du bor

Av de totala 9 ton växhusgaser som konsumtionen orsakar varje år i Umeå står hushållens konsumtion för 5,5 ton.

• Resor står för en tredjedel av hushållens klimatpåverkan. Det är främst flygresor och bilkörning som bidrar till utsläppen.
• Maten är den näst största källan till klimatpåverkan med en fjärdedel av utsläppen. Dit hör till exempel restaurangbesök och inköp i livsmedelsbutiker.
• Boendet, där uppvärmning och el , men även underhåll och inredning ingår, står för knappt 20 procent av utsläppen.

Nu kan du själv utforska hur det ser ut i just ditt närområde. Är det högre eller lägre än genomsnittet? Och vad tror du att det kan bero på?

Konsumtionskompassen är ett verktyg som uppskattar och visar hur konsumtionen i en kommun eller en stadsdel påverkar klimatet. Det finns många likheter mellan olika områden i Umeå men också en hel del skillnader.

Umeå utvecklar metoder

Lokalt saknas än så länge en vedertagen metod för att beräkna konsumtionens klimatpåverkan. Men nu håller det på att ändras. Umeå var en av de första kommunerna i Sverige som började beräkna klimat­avtrycket från konsumtionen och sedan ett par år tillbaka deltar Umeå kommun som referenskommun i utvecklingen av verktyget Konsumtionskompassen, som har utvecklats av Stockholm environment institute, SEI.

Enkätundersökning och klimatberäkning 2018

År 2018 genomfördes en undersökning av konsumtionsvanorna i Umeå, som därefter klimatberäknades av SEI. Resultatet har sammanställts i två rapporter. Resultatet har också visats på webbplatsen klimatorientering.se, som inte längre finns publicerad.