Frågor och svar utifrån rapportering om brister inom äldreomsorgen

Den senaste tidens rapportering i media om händelser kopplade till Dragonens vård- och omsorgsboende har väckt starka känslor och många frågor. På den här sidan samlar vi några vanliga frågor och svar.

Texten uppdateras löpande.

Vad är en avvikelse och hur hanteras avvikelser i äldreomsorgen?

En avvikelse inom äldreomsorgen är en händelse som avviker från den planerade vården eller omsorgen, eller som inneburit eller hade kunnat innebära risk för att en person skadas eller inte får rätt omsorg. Det kan till exempel handla om:

• Att en person inte fått sina läkemedel i tid

• Att en fallolycka inträffat eller kunnat inträffa

• Att dokumentation inte har utförts

• Att hjälpinsatser inte utförts som planerat

All personal som är verksam inom nämndens verksamheter är skyldig att rapportera avvikelser enligt fastställd rutin.

Många avvikelser innebär inte per automatik att det rör sig om allvarliga händelser eller att det har gett påtagliga konsekvenser för den enskilde. En avvikelse är en signal om att något behöver ses över och är ett viktigt verktyg för att utveckla kvalitet och trygghet i äldreomsorgen.

När en avvikelse rapporteras ska den hanteras av enhetschef och orsaken till avvikelsen utreds och åtgärder vidtas för att minska risken att det händer igen.

De allra flesta avvikelserna är inte allvarliga. Om det rör sig om en allvarlig vårdskada eller ett allvarligt missförhållande anmäls detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), läs mer under frågan “Vad är det för skillnad på lex Sarah och lex Maria?”.

Vad är det för skillnad på lex Sarah och lex Maria?

Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen och gäller för omsorgspersonal, och finns till för att brister i till exempel omvårdnadsinsatser ska kunna rapporteras. Det kan till exempel handla om brister i insatser som gäller till exempel hygien eller brister i bemötande.

Lex Maria är en rapporteringsskyldighet som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal för att bidra till en hög patientsäkerhet. Det kan handla om vårdskador kopplade till hälso- och sjukvårdsinsatser.

Stämmer det att kvinnan som bodde på Dragonen inte fått träffa en läkare på över 6 månader?

Kommunens medarbetare kan inte uttala sig då det rör uppgifter kring en person som tar emot insatser från äldreomsorgen enligt Socialtjänstlagen. Alla uppgifter som går att kopplas till en individ är sekretessbelagda enligt Offentlighet- och sekretesslagen. Vi kan därför varken bekräfta eller förneka uppgifter kring det som beskrivs i till exempel media.

Hur jobbar man med läkarkontakter på vård- och omsorgsboenden i Umeå?

På Umeå kommuns vård- och omsorgsboenden finns ingen läkare. Läkare besöker boendet regelbundet för så kallad rond.

Läkarronder sker en gång i veckan på kommunens vård- och omsorgsboenden. Då samarbetar läkare och sjuksköterska kring de boendes hälsa och eventuella vårdbehov. Detta arbetssätt gör att varje boende som har behov av läkarvård får kontinuerlig medicinsk uppföljning, samtidigt som vården kan planeras och genomföras på ett tryggt och strukturerat sätt.

Läkare och sjuksköterska går tillsammans igenom och gör en bedömning på samtliga boende, även de personer som för tillfället inte är i behov av läkarkonsultation. Efter varje rond ansvarar sjuksköterskan för att de åtgärder som läkaren ordinerat blir utförda. Läkaren finns också tillgänglig på telefon dygnet runt och kan vid behov göra hembesök.

Kan man välja själv när man vill ta emot insatser eller inte om man har ett biståndsbeslut om en insats från äldreomsorgen?

Omvårdnadsarbetet inom äldreomsorgen styrs av socialtjänstlagen (SoL), som bygger på principen om självbestämmande och frivillighet. Det betyder att ingen insats får ur utföras med tvång.

Det förekommer att personer tackar nej till insatser trots att behov finns. I sådana fall så är det viktigt att personalen fortsätter att erbjuda hjälp och motivera personen till att ta emot den.

Det innebär att en stor del av arbetet handlar om att hitta andra vägar och bygga förtroende hos individen. För att värna värdighet och välbefinnande arbetar alla medarbetare i äldreomsorgen med det som kallas ett personcentrerat förhållningssätt. Den äldre står i centrum och vården och omsorgen utgår från och tar hänsyn till dennes egen berättelse, förutsättningar, resurser och hinder.

Hur arbetar äldreomsorgen för att komma till rätta med bristerna på Dragonen?

Umeå kommun har under det senaste året arbetat med åtgärder kring Dragonen vård- och omsorgsboende, som visat sig vara otillräckliga. Ytterligare åtgärder för att komma till rätta med kvarstående brister på boendet beslutades tisdag 7 oktober och är förankrade hos äldrenämnden. Åtgärderna kommer att följas upp veckovis och presenteras för äldreomsorgsdirektör och presidiet:

Förstärkt arbetsledning

• Arbetsledningen förstärks, dygnet runt.

• En ny ledarstruktur införs med en biträdande verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsutbildning.

• Sjuksköterskeutbildad personal ska finnas på boendet dygnet runt.

Utbildningssatsningar

• Ytterligare utbildningssatsningar för att höja kompetensen inom samtliga berörda yrken (vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer). Äldreomsorgens utbildningsenhet kommer att driva utbildningssatsningen tillsammans med erfarna seniorer från Savemangruppen.

Omfördelning av personal samt ökad kunskap om demens

• En omfördelning av personal genomförs för att uppnå en jämnare kompetens på de olika enheterna.

• Därutöver läggs extra fokus på att stjärnmärka enheterna, en utbildningsmodell för grundläggande kunskap om demenssjukdomar och verktyg för att kunna arbeta personcentrerat.

Får anhöriga alltid all information om till exempel insatser?

Nej, individen har rätt att dela med sig av det den vill. Den äldre bestämmer själv vilka som får ta del av sekretessuppgifter. Anhöriga har ingen rätt att ta del av dessa utan samtycke eller fullmakt.

All personal i äldreomsorgen arbetar under sekretess och har tystnadsplikt. Det innebär att personer som får stöd och vård av äldreomsorgen ska känna sig trygg med att det som händer och sägs inte förs vidare utan ett lämnat samtycke.

Hur vet man om en person dött av brister på ett vård- och omsorgsboende?

Det är alltid en läkare som fastställer dödsorsak. Dödsorsak dokumenteras i Regionens verksamhetssystem, vilket kommunens medarbetare inte har tillgång till. Information angående dödsorsak kan därför endast lämnas av läkare. Kommunal hälso- och sjukvård bedrivs till sjuksköterskenivå.

Den som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende idag är svårt sjuk och har stora behov av både vård- och omsorgsinsatser. Ofta har man en kognitiv svikt, det vill säga problem med minnet på grund av exempelvis demenssjukdom. Många är också multisjuka. Därför kan det även vara svårt att avgöra dödsorsak, eftersom personerna ofta är i livets slutskede och en liten tillstötande påfrestning kan göra att personen avlider.

Hur påverkas en person av demenssjukdom?

Demenssjukdomar påverkar minnet och förmågan att uppfatta och förstå omvärlden, även kallat kognition.

• Minnet blir sämre. Det kan bli svårt att hitta rätt ord, komma ihåg namn och att hålla koll på saker. Det kan också bli lätt att gå vilse i sin omgivning. Ofta är det närminnet som påverkas, vilket gör att det är svårare att komma ihåg saker som hände nyss.

• Personligheten förändras. Saker som tidigare varit intressanta kan bli ointressanta, och det kan vara svårare att ta initiativ till roliga saker. Det är också vanligt att bli mer orolig, ledsen, irriterad eller utåtagerande.

Personer med demenssjukdom får försämrat minne och tankeförmåga, vilket kan göra det svårt att tolka upplevelser i olika situationer. De känslor som väcks gör ofta starka intryck, så därför är det extra viktigt att varje möte med en person med demenssjukdom blir så bra som möjligt. Att tvinga en person med demenssjukdom att göra något hen inte vill kan skapa negativa associationer till mötet, vilket kan försvåra läget nästa gång personal ska hjälpa och stödja personen. Ett gott möte ger därför goda förutsättningar för den fortsatta vården.

Vilket stöd kan demensteamet ge?

Kommunens demensteam består av specialutbildad personal som stöttar personal som jobbar nära personer med demenssjukdomar med kunskap, handledning och praktiska strategier.

Demensteamet hjälper till genom att kartlägga beteenden, identifiera bakomliggande orsaker och ta fram individuellt anpassade bemötandeplaner. Ofta finns de bästa lösningarna redan nära den äldre, alltså hos personalen som känner personen väl. Demensteamets roll är att lyfta fram personalens erfarenhet och stärka samarbetet mellan professionerna.