Post och paket med drönare: Så gick försöket på Holmön

Under två veckor i juni genomfördes leveranser av post och paket till Holmön med hjälp av drönare. Drönarleveranserna gjordes som ett första test i ett projekt som handlar om att utveckla ett nytt fossilfritt transportsystem, där Umeå kommun är samarbetspart och Holmön en pilot.

Vi har pratat med Pia Kristiansson från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), som leder projektet för att höra om hur testflygningarna gick och vad som händer härnäst.

Hej Pia! Vad tycker du om projektet så här långt och hur gick testflygningarna till Holmön?

– Projektet har hittills varit både roligt och lärorikt! Inledningsvis la vi mycket tid på att kartlägga behoven av en framtida drönartransporttjänst till Holmön, bland annat gjorde vi en behovsinventering och olika analyser av flyg-sträckningar. Vi landade i att sträckan Umeå Eco Industrial Park–Holmön var det bästa alternativet. Vi förde också dialog med Holmöns lanthandel om förutsättningarna för att kunna hantera landning och lossning av drönargodset lokalt på ön.

– De första drönarflygningarna gjordes under två veckor i juni där brev, tidningar och gods upp till 5 kilo levererades till ön på knappa 12 minuter, jämfört med färjans 45 minuter. Totalt genomfördes 9 testflygningar med brev, tidningar och gods. Större paket transporterades med färjan som vanligt.

– Drönarföretaget Katla Aero är också nöjda med testflygningarna. Det uppstod ett mindre tekniskt problem men i det stora hela har tekniken fungerat bra. Speciellt med tanke på att detta var ett första test för att utforska hur drönarteknik kan användas för att förbättra tillgången till varor i områden med begränsad infrastruktur, eller i andra svåråtkomliga geografier.

Vilka lärdomar och erfarenheter tar ni med er från sommarens testflygningar?

– Vi visste att tillståndsansökan för själva flygningarna kunde ta långt tid så den lämnades in tidigt, ändå fick vi svar väldigt sent vilket gjorde det svårare för oss att kommunicera om testflygningarna. Framför allt till boende på Holmön. Planen från början var att enbart flyga gods från Bussgods, men roligt nog valde även PostNord att delta i projektet vilket bidrog till en ökad volym av post och paket att flyga.

– Tanken med drönarleveranserna är att de ska fungera som ett komplement till färjan, speciellt vid inställd trafik. Under testperioden gick dock färjan alla dagar, så ur det perspektivet blev det egentligen inte bättre för öborna. En lärdom vi tar med oss är att tillstånden för testflygningarna endast gällde från klockan 10.00, vilket gjorde att posten som levererades med drönare delades ut senare än vanligt till öborna. Men något väldigt positivt är att öns lanthandel genom projektet nu har blivit ett ombud till Bussgods, vilket innebär att paket som tidigare fått hämtas på fastlandet nu kommer direkt till ön.

Har lokala krafter på ön varit engagerade i projektet och vad har det betytt?

– Olle Nygren har varit en klippa under testflygningarna! Olle är en mångsysslare på ön och sitter i styrelsen för Holmöns Lanthandel. Han har varit vår huvudsakliga kontaktperson på ön och hjälpt till att lossa godset och leverera det till butikspersonalen. Samarbetet med butiken och hjälpen från Olle har varit en förutsättning för att projektet ens har kunnat genomföras.

Vad händer härnäst?

– I höst genomför vi ett andra test där vi kommer flyga gods mellan Åsele – Dorotea – Fjälltuna. Flygningen innebär också en mellanladdning med en autonom laddning. Utöver det pågår ett parallellt arbete med att planera inför vinterns testflygningar som vi gör inom ramen för ett annat projekt med finansiering från Energimyndigheten, där vi bland annat kommer flyga till Holmön vintern 2025/2026.

Vilken nytta tror du projektet kan ha för andra landsbygder?

– Under premiärdagen för testflyningarna i juni så arrangerade Umeå kommun ett studiebesök på Holmön där projektparter deltog tillsammans med PostNord och Post- och telestyrelsen. Dagen syftade till att träffa lokala aktörer på ön och få ökad förståelse om de lokala förutsättningarna samt att tillsammans diskutera hur post- och paketgång kan stärkas med hjälp av drönarleveranser. Idag finns flera platser i lands- och glesbygder där det inte finns underlag nog för traditionella paketombud, eller där långa avstånd gör att det blir för kostsamt för operatörer att transportera gods. Här skulle drönarteknik kunna möjliggöra en framtida fossilfri transporttjänst som både ökar samhällsservicen och som effektiviserar för operatörer som Bussgods och PostNord.